Om några timmar sätter jag mig på ett tåg till Norrköping. Det ska mysas och festas så det står härliga till och ni som är i närheten borde göra detsamma på Krazy Krigzmust på juldagen och Maskinen live på Hugo på annandagen.
God fortsättning!
Tre komprimerade dagar i Sthlm hade jag innan jag åkte hem igen och började göra julgodis med familjen.
I måndags var det julfest på Mosebacke anordnat av SPHM, upptäckte fantastiska Emma Essinger, lyssnade på ljuvliga Samson for President och blev totalt blown away av Edith Backlunds nya låtar. Sistnämnda ska ni absolut hålla i minnet, ny skiva släpps nästa år och med den en låt som är en sån jävla banger att den tävlar med Jay Z – Empire State of Mind i mäktighet. Jag önskar jag kunde låta alla lyssna på den men den är liksom inte släppt än.
Mark my words när jag säger att den kommer bli….. enorm. Fantastisk.
Fan, det är det jag saknar med Oslo, musikscenen. Nu har jag ingen stenkoll på hur det ser ut där men jag har en känsla över att den inte finns alls på samma sätt som i Sthlm. Det har jag planer på att ändra på, jag har ett mission och en plan och jag är sjukt peppad på det. Alla som känner/är någon i Oslo som jobbar med musikevent/klubbar/spelningar får gärna kontakta mig!
På mosebacke lyckades jag iaf klämma in att träffa en hel del vänner efter en middag på 47:an. Min fina Julia bjöd på grym gästvänlighet med julgröt och allt möjligt till frukost. Jag har traskat omkring på stan och köpt julklappar, fikat, träffat Erika, tagit några öl med henne och Phille, druckit morgonte med Adeline, hälsat på gamla jobbet och gjort sista julklappsinköpen. Trodde jag skulle somna och aldrig vakna igen när jag satte mig på tåget tillbaka till Knivsta men som tur var sprang jag på Pelle så jag höll mig vaken.
NU är jag i alla fall hemma safe and sound, trött men glad. Bisvkierna är gjorda, imorgon bakas det rykande färska lussebullar och paket ska öppnas. Utom mitt paket till mamma och pappa, det fick dom ta på en gång när jag kom hem idag. Köpte en låda med olika ostsorter och det luktade så mycket om den att jag inte hade nån lust att lägga den under granen eller gömma den på rummet. Haha.
Hur SOM! Önskar er alla en riktigt fin, god, smaklig och mysig jul. Nu är den ju till och med VIT för en gångs skull. Och så några bilder utifrån trädgården här på det.
GOD JUL!!
Trist att inte ha tillgång till internet när man vill, helt plötsligt är man näst intill handikappad. Kolla när trikken går? Glöm det. Kolla varifrån IKEA-bussarna går? Not a chance. Kolla upp hur fan man tar sig till Karenslyst Allé? Nope. Sen vänjer man sig och lär sig att använda Gula Sidorna och kartor igen (haha nä, man snålsurfar med iPhone på jobbets nät eller hänger lite för mycket hemma hos Bea och Martin) och vänjer sig vid en ny vardag.
Apropå vardag är livet ganska annorlunda från mina tidigare tre år i Stockholm där jag jobbade dagtid mån – fre 9 – 17. Nu börjar jag helt plötsligt runt 16 och slutar mellan 22 och 03 och sover till två på dagen. Jag tror inte min kropp riktigt vant sig vid nattjobb och konstiga matvanor (eller typ inga matvanor alls) för jag blöder näsblod, har ingen som helst energi och konstant ont i magen.
Okej det lät kanske helt fruktansvärt men jag har det faktiskt bra i Oslo. Fastän jag står i garderoben på en restaurang/bar/showställe för pisslön och ryddar loo och plockar disk och bär glas så trivs jag jättebra. Folket jag jobbar med är hur sköna som helst så jag trivs jättebra, och det ÄR skönt att göra något helt helt helt annat för en gångs skull. Inte för att jag kommer stå i garderoben i ett år men jag ser inget nedvärderande eller vad nu andra verkar tycka i att göra skitgöra. Det ska ju också göras.
Ah en massa pladder, men NU är jag i alla fall hemma hos mamma och pappa efter en 8 timmars bilresa från Oslo med Bea, Martin och Emma. Det var KOSELIGT. =)
Och så tre veckor senare, några bilder jag tog genom tågrutan påväg TILL Oslo 2 december.
Det är för övrigt 30 cm snö här utanför och fullskalig VINTER så man kanske skulle ge sig ut och pulsa med kameran. Kanske slänga ut lillasyster i snön också. Ja det borde man verkligen.
De sista dagarna i Stockholm var både fantastiskt underbara och alldeles förskräckligt uppslitande. Det var som
om verkligheten plötsligt hann ikapp när jag packade ihop lägenheten och sa hejdå till folk. Folk gör ju sånt här hela tiden, drar iväg och jobbar och lämnar allt, så varför skulle inte jag? Men på tre år i Stockholm har man ändå hunnit skapa sig ett liv, och ett ganska fint liv också. Helt plötsligt står man där med resväskorna och inser att jag inte bara kan ringa dom som alltid funnits där och hitta på något. Jag kommer inte att komma hem till MIN lägenhet längre och kasta mig i soffan. Jag kommer inte möta upp mina grannar på Bagel
Street på söndagarna längre. Jag kommer inte råka springa ihop med folk på stan och jag kommer inte kunna hoppa på nattbussen till någon sju på morgonen som jag väldigt gärna vill träffa.
Och det gör ont.
Så trots att det bara är Oslo jag flyttat till känns det. Det slog mig lite utan förvarning.
MEN – nu är jag i alla fall här och jag ska göra det bästa av det. Redan efter en dag har jag fått ett kvällsjobb i garderoben på ett ställe som heter Latter på Aker Brygge. Nu ska jag bara försöka få tag på ett dagsjobb, typ lager eller butik, så borde jag kunna överleva ett tag!
Tråkigast är dock att jag inte har internet där jag bor så för tillfället kan jag inte dela med mig av bilder. Bara en sketen iPhonebild men ändå.
På återhörande!
There will NEVER be a new black. 